_min syster & min far åker om några timmar till london för träningsläger med fotbollslaget. & jag är så helvetes avundsjuk. finaste, bästaste, london. mitt london. mitt bästa london som jag för två år sen förälskade mig i, men som jag inte återvänt till sen dess. fan för de. london som jag någon gång i mitt liv hoppas på att få bo i, ett tag, om jag vågar vill säga. för som med allt i livet, så är det nästan alltid sin egen rädsla som sätter krokben på en själv. 

för två år sen bodde vi på ett sunkigt hotell som stank mögel i korridoren, drack billigt vin på hotgolvets suspekta heltäckningsmatta, livnärde oss på starbucks, spenderade totalt säkert 453h på primark, besökte alla väderstreck, dansade oss genom nätterna & fick se grönt gräs igen efter flera månader av snö hemma i sverige. de va så overkligt att allt blommade, att påskliljorna i hyde park blommade, att dom ljusrosa blommorna i träden blommade, att hela london blommade & jag med den. att vi kunde gå utan jacka. att solen värmde & man var tvungen att bära solglassögon.

staden gjorde mig så berusade. & de gör den än. det är något med london som kittlar mig. en rastlös själ som jag kan inte se att london någonsin kan göra mig uttråckad. men än är jag för rädd för att ta reda på om det är sant.

medans varenda en verkar styra sin kurs mot asien den här vinter/våren, så kan jag inte bli avundsjuk på dom på samma sätt, som jag blir på min syster som "bara" ska till london.

jag har faktiskt en inestående resa till london med min mamma, syster & moster sparad. måste verkligen se till att den blir av snarast. för vår i london, de smakar fan otroligt bra i munnen!

 

_bilder från london, april 11'